Gröna obligationer gynnar miljösamverkan

Användandet av gröna obligationer ökar kraftigt i Norden. Men den stora vinsten är inte de projekt som möjliggörs utan att processen ökar den ömsesidiga förståelsen kring miljöfrågor, säger Mats Olausson, Senior Advisor på SEBs avdelning Climate & Sustainable Financial Solutions.

År 2013 var Vasakronan det första företaget i Sverige och världen som utfärdade en grön obligation. Sedan dess har gröna obligationer blivit ett allt vanligare sätt att finansiera exempelvis gröna fastigheter. De nordiska länderna var tidigt ute och ligger långt framme i ett internationellt perspektiv.

– Vi är på väg mot ett läge där de låntagare som inte erbjuder gröna obligationer riskerar att bli bortvalda. I den svenska fastighetsbranschen har motivationen vridits från moroten att vara tidigt ute till piskan att ge investerarna vad de säger att de vill ha, konstaterar Mats Olausson och Per Lindblad, Head of Real Estate Finance på SEB.

Till skillnad från vanliga obligationer, där investeraren vanligtvis inte vet hur pengarna ska användas, finns ett frivilligt regelverk kring gröna obligationer som hjälper investeraren att säkerställa att pengarna går till gröna ändamål. Den som utfärdar den gröna obligationen förbinder sig exempelvis att rapportera till investeraren minst en gång per år. Många emittenter låter också oberoende tredjepartsorganisationer med miljöexpertis granska och certifiera sina ramverk för gröna obligationer. Samtliga gröna emittenter i Sverige och Norden har skaffat en sådan ”second opinion”.

Gröna obligationer för institutionella investerare utvecklades som svar på efterfrågan från en grupp svenska investerare. År 2007 vände sig SEB till Världsbanken för att gemensamt utveckla ett ramverk för gröna obligationer och redan året efter kunde Världsbanken utfärda den första gröna obligationen.

På den globala marknaden för obligationer står gröna obligationer fortfarande bara för någon procent, men användandet växer exponentiellt. I fjol användes drygt hälften av intäkterna från gröna obligationer till utveckling av förnyelsebara energikällor och energibesparande åtgärder.

Men enligt Mats Olausson och Per Lindblad är det inte bara vilka projekt som möjliggörs eller hur stora summor det handlar om som är viktiga poänger med gröna obligationer, utan att processen kräver att båda parter involverar både sina finans- och miljöexperter.

– Om man granskar de projekt som hittills finansierats av gröna obligationer så skulle de flesta ha och genomförts även med annan finansiering. Men de gröna obligationernas centrala funktion är att de förutsätter samverkan mellan finans- och miljöfunktionerna och ökar den ömsesidiga förståelsen kring miljöfrågor. Över tid leder det till att de som fattar de centrala investeringsbesluten tillskansar sig kunskaper som i sin tur leder till att resursallokeringen i samhället vrids mot sådant som är kompatibelt med Parisavtalets miljömål till 2050.

Vasakronans fastighet Klara C