Stadsplanering ger studentliv

Örebros nya campusområde, designat av Juul Frost Arkitekter, är skapat för att vara en hybrid för både universitetsliv och stadsliv. I grunden handlar det om att vara proaktiv och planera för olika användningsområden, säger Helle Juul, vd och en av kontorets grundare.

Köpenhamnsbaserade arkitektkontoret Juul Frost har skapat ett nytt campusområde och en ny handelshögskola med auditorium i Örebro. Från beställaren, kommunägda Örebroporten, fanns en vilja att integrera det nya campus både med det gamla och med stadsbilden i stort.

– En bärande idé i Örebro har varit att skapa ett ramverk för olika aktiviteter i det dagliga livet inom ett och samma projekt, en hybrid för både stadsliv och universitetsliv. Det handlar om att säkerställa att campus fungerar som en del av staden i framtiden, berättar Helle Juul, vd och en av kontorets grundare.

Istället för en traditionellt sluten campusmiljö har ambitionen varit att skapa ett område som både är öppet mot staden och inbjudande även för dem som inte studerar eller arbetar på högskolan – en utsträckt hand och en invit att utbilda sig och bli en del av den akademiska miljön.

För att skapa förutsättningar för aktivitet har Juul Frost skapat en arkitektur med många olika användningsområden.

– Det är vanligt att platser och byggnader designas för att vara multifunktionella. Jag föredrar att kalla det hybridprogrammering för att också ta människors beteende i beaktande. Ta matsalen, som används framförallt på morgonen och under lunchtid. Varför inte designa den för att kunna användas för andra saker under andra tider? Det handlar om att vara proaktiv och planera för olika användningsområden, säger hon.

Här kommer också återvinningsaspekten in. En byggnad som redan från början designats för att vara föränderlig kan naturligtvis lättare anpassas för många andra ändamål om universitetet skulle flytta. Ytterligare en positiv bieffekt är att lokaler där det sker aktiviteter bidrar mer till omgivningen än fönster som gapar tomma. Proaktivitet leder till social hållbarhet eftersom det är trevligare att vara på en plats där andra människor också är, oavsett om man väljer att interagera eller inte.

Dagens arkitektur, menar Helle, har en tendens att producera platser och byggnader för olika kategorier av människor, baserat på deras ekonomi. En viktig utmaning för framtidens arkitektur är att bidra till social samexistens, att skapa förutsättningar för mångfald och samtidigt göra det möjligt för människor att behålla sin särart.

– Vi ser stora spänningar i både Danmark och Sverige som beror på att vi har skapat getton kring våra städer. Vi måste hitta sätt att utveckla dem om vi ska kunna bygga ett framtida samhälle i social balans. Det handlar till exempel om att blanda boendeformer så att olika människor kan känna att de hör hemma, om att bjuda in på alla nivåer. Till stor del är det naturligtvis en fråga om politik och ekonomi, men arkitekturen har en viktig roll att spela för att skapa ett ramverk för förändring.