Hållbar betong med lägre klimatpåverkan

Miljöpåverkan från betongstommar kan pressas ner till en nivå motsvarande stommar av trä med nya betongrecept. Det visar bostadsprojektet Viva som byggs av Riksbyggen på Guldheden i Göteborg.

I en livscykelanalys som blev klar i våras visade experter vid forskningsinstitutet RISE att klimatpåverkan från betongstommar kan pressas ner till en nivå motsvarande den från stommar av trä. Men det kräver att den som bygger ställer höga krav på betongreceptet vid upphandlingen. Ett liknande resultat gav IVL Svenska Miljöinstitutets studie av hur tidigare livscykelanalyser av kvarteret Blå Jungfrun påverkas av användningen av betong med nya cement och med alternativa bindmedel.

Inom branchorganisationen Svensk Betong arbetas med en rapport där det sammanställs fakta och information om hur branschen arbetar på kort och längre sikt för att betong till husbyggnation ska möta upp politikens beslut om klimatneutralt till år 2045. Det sker dels genom att utveckla materialets sammansättning med nya cement, optimering av betongsammansättning, användning av alternativa bindmedel och genom optimering av design och materialanvändning. Största utsläppen kommer från tillverkningen av bindemedlet cement och här arbetas med teknikutveckling vilket kommer behövas för att kraftigt sänka klimatpåverkan. Redan idag handlar det om sänkning på 20 procent eller mer.

– Analysen från RISE gjordes för ett livscykelperspektiv på hundra år. Resultaten visade inga större skillnader i miljöpåverkan mellan olika material. Olika material passar för olika projekt och det handlar om att välja rätt material för det specifika sammanhanget utifrån kvalitet, funktion och klimat över hela livscykeln, säger Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong och adjungerad professor i betongbyggnad vid KTH.

Till bostadsprojektet Viva, 132 lägenheter som byggs på Guldheden i Göteborg, formulerade byggherren Riksbyggen en kravspecifikation baserad på analysen från RISE, vilket resulterade i ett nytt betongrecept. Riksbyggen satte bland annat en maxgräns för bindmedel i betongen och krävde att en del av bindmedlet skulle bestå av flygaska. Det ställdes också krav på redovisning av miljöpåverkan från armeringen, bland annat av hur stor andelen som utgjordes av återvunnet stål. Resultatet blev en minskning av klimatpåverkan från betongen på upp till 30 procent jämfört med traditionellt producerad betong.

Malin Löfsjögård lyfter också fram betongens möjligheter när det gäller gestaltning.

– Det finns stora möjligheter att arbeta med betong som fasadmaterial med olika form, färg, struktur och möjligheter att använda grafisk betong. Betong håller över tid och kräver väldigt lite underhåll.